Jag tänker..

...att jag ska hinna så mycket. Det var precis samma under min förra föräldraledighet. Jag vill så mycket, till exempel vill jag hinna blogga mer (jag tycker ju att det är så förbaskat roligt!), jag vill hinna greja, rensa, röja, städa hemma, sälja lite saker som jag inte behöver, rensa och göra iordning i trädgården, piffa om lite hemma (hur längesen var det jag gjorde det?), läsa mina tidningar som kommit i brevlådan (har nog nummer från april och framåt som jag inte hunnit mer än bläddra i), bli klar med alla renoverings-, och måleriprojekt, pyssla klart i barnens album, träna min onda rygg, med mera med mera...

 

Men att ha två barn kräver ju sin tid, det vet förhoppningsvis alla som har barn. Och samtidigt vill man ju ge dem all sin tid, för de är bara små en gång. Där kommer det dåliga samvetet in också, jag vill att de ska växa upp och känna sig trygga och älskade,  men ibland är man stressad och trött och det hafsas dit och stressas dit, med matning av liten bebis, bytande av blöjor, matlagning till resten av familjen, tvättning, badning, läggning, nattning, promenader till och från förskolan, cykelturer med hunden, och allt annat däremellan. Man får vara glad om man hinner vika in tvätten och ta en sväng med dammsugaren då och då.

Jag förstår vad alla menar, att tiden går så fort med andra barnet.. helt plötsligt har 5 månader (snart 6) gått, och jag undrar vart tiden tar vägen.

 

Jag och Christofer hinner knappt prata med varandra i småbarnslivet, vi brukar skoja om det och säga att vi kan väl träffas och prata ordentligt när barnen är runt 16 år. Så ibland kommer ju frågan.. varför ska man hålla på och renovera mitt i den tidsbrist man redan lever med? Jo det är väl så att det är i den här åldern man vill hinna med allt. Och vi tycker ju att det är så roligt. Vi har en dröm, en vision om hur vi vill att huset ska se ut, och sakta men säkert börjar vi ju närma oss den visionen.. men det gäller att inte tappa bort vad som är viktigt mitt i alltihop. 

 

Ja, där kom lite tankar från mig en helt vanlig onsdag.. :) Allt kom när jag tog kort på spjälsängen, som ju ger delade känslor. När vi bytte ut vaggan för någon månad sedan kändes det verkligen lite nostalgiskt och ledsamt att ställa undan den.. samtidigt som det är roligt att se hur Lilleman utvecklas och vara med när han växer upp till en viljestark men väldigt lugn, trygg och glad liten kille. Och som han växer! Igår fick jag snabbt kila in på Kappahl och köpa några fler kortärmade bodys i strl 74.

Nu sover han (äntligen, han har hamnat i någon "vägra sova-period"), så nu ska jag kila ner till tvättstugan en snabbis.

Ha en bra dag!
Kram /Anna