Sagan om den gamla kistan

Ja, jag har en gammal kista. När jag hade flyttat hemifrån när jag var nitton till en etta på 30 kvm hade jag fullt sjå att få plats med alla saker jag redan hade. Som en bokhylla mina snälla föräldrar köpt till mig (brrr.. mufasa), jag HATAR vissa bokhyllor, trots att jag kan förstå att folk tycker att de är praktiska i förvaringssyfte.


En dag fick jag då syn på den, en träkista i en antikaffär ungefär 10 meter från min port. Jag var bara tvungen att ha den! Det kvittade om den egentligen inte fick plats. Min snälle far fick hjälpa mig att bära den de stackars metrarna hem när jag hade köpt den för 300 kr. Märk väl att 300 kr var ganska mycket pengar för en nittonåring som nyss flyttat hemifrån och inte hade något fast jobb, kan ju säga att pappa och mamma fick hjälpa till rätt ofta..


Den hamnade i det enda lediga hörnet i min lilla, men mysiga lägenhet. Jag kom på den briljanata idén att den kunde tjäna som sittplatser åt mina gäster, så de slapp sitta på golvet, så jag lade ett par kuddar på den.


Grejen är att den här kistan aldrig riktigt har vetat sin plats efter det. Sen jag flyttade ihop med min sambo och våra möbler fick samsas i en salig röra av gammalt och nytt, har den inte riktigt varit så uppskattad. Det blir inte bra vart jag än ställer den, men den är ändå en av mina käraste ägodelar. Försökte för ett tag sen använda den som soffbord i vardagsrummet, men efter att alla som satt sig i vår soffa med en kopp kaffe och en tallrik med tårta påpekat hur ofunktionell den är (locket är välvt, så kaffekopparna kunde inte som ni förstår vara för fulla och tallrikarna fick inte ens plats..) fick jag ge upp och byta den mot ett fult, modernt bord i faner som min sambo haft i sitt rum och är köpt på ikea (nu kanske ni förstår hur otroligt FINT det är och hur BRA det passar i vårt vardagsrum) i väntan på VÅRT bord. Har ni liksom jag letat efter något i flera år, utan att hitta rätt? det känns liksom inte rätt i magen, och när det väl gör det, då tycker ens andra hälft inte om det!


Nu står kistan, ensam och övergiven i vårt röriga så kallade gästrum/datarum med de fula gula tapeterna. Jag vet återigen inte vart jag ska ställa den. Skulle vilja ha den i sovrummet, vid fotändan av sängen och lägga sänglinne och filtar i den, men den får tyvärr inte plats.. (Vi får inte ens plats med två nattduksbord i vårt sovrum, vilket INTE är bra enligt feng shui).


Så ni kanske kan förstå att jag drömmer mig bort till något annat..


Tänk när vi har köpt ett hus så jag har plats att inreda med mina älskade möbler! Vilken dröm det vore, även för min älskade sambo som liksom de flesta andra män jag pratar med inte förstår sig på skönheten hos godbitarna jag släpar hem..


Nu ska jag plocka undan lite i sovrummet, min stol syns inte av alla kläder som hänger över den, och eftersom vi inte har de bästa förutsättningarna för ett rofyllt sovrum enligt feng shui (bara ett nattduksbord, teve och en spegel) så får jag väl iallafall försöka rensa i röran lite för att underlätta! Kan förresten tipsa om Jennyshemochharmoni för er som är intresserade av feng shui, hon skriver jättebra om ämnet.


Ha det så bra allihop!


Kramar /Anna

Tycker den är fin som den är, även om jag funderat på att måla den vit.. Vad tycker ni?

Undrar var nyckeln är?

Tycker den är så fint sliten..