tisdag 14 april 2009

Bok- och hustankar..

Tänk om det ändå vore lika lockande och "jag kan inte sluta läsa"-härligt att studera sina läkemedels- och sjukdomsböcker som det är att ögna i den här skönheten..

Jag fick den i julklapp... av mig själv! =) åhh jag älskar den.. Sambon frågade mig igår kväll; "varför klappar du boken?" hihi.. Jag ville väl antaglligen visa den hur mycket jag tycker om den.. ;) Han tyckte också att det var väldigt kul att sitta och peka ut saker som jag införskaffat mig, som fanns med i boken.. emellanåt gormade han till bredvid mig i soffan "en sån har du! och en sån med!" Jag som satt där och drömde mig bort (och ibland koncentrerade mig för att läsa den danska texten) höll på att flyga en meter upp i luften.. =)
Saken är den att igår var vi och tittade på ett underbart hus.. Ett Anna-hus.. det är då jag börjar drömma ännu mer än vanligt, det är då jag plöjer igenom inredningstidningar på kvällen.. Flera av mina kompisar och även mina föräldrar har sagt till mig att "det där är verkligen din typ av hus".. nackdelen är ju att det inte ligger i orten där min sambo är uppvuxen och där vi alltså bor nu.. Det ligger en mil härifrån (ve och fasa).. och det vill jag lova, är inte lätt att övertala honom om att det faktiskt finns liv därborta också!! Jag tror jag är kär.. det får tydligen bli sambon eller huset..
Hursomhelst har jag en ovana när det kommer till hustittning.. Så fort jag sätter min fot innanför dörren (i det här fallet var det en glasveranda med två gamla pardörrar) börjar min hjärna arbeta.. och sen fortsätter den.. och fortsätter tills jag i huvudet och tankarna har möblerat och inrett hela huset.. Det roligaste för mig att drömma om är köket.. Hur ska jag få till mitt drömkök här tro? Kan bänken vara där framför fönstret med en porslinsho, gammaldags blandare, pärlspont.. kan man få in en vedspis i det hörnet? och ett skafferi kan man kanske bygga där borta...
Och var ska jag ha mitt infällda fönster? Tassbadkaret? Ja jag säger då det, jag är inredningssjuk.. det bara är så.. jag kan inte hjälpa det.. när jag hamnar i ett hus med så mycket gammalt bevarat väcks något i mig.. ett ha-begär.. Vissa gånger kan jag efter ett tag förlika mig med att huset kanske inte kommer att bli vårt.. men ibland är det svårt.. Som när jag nästan hade tårar i ögonen och sade ja men vi kan nog klara det, fast huset (det var bland de första vi tittade på) hade stigit en miljon i budgivningen..
Jag vet ju.. att det inte finns så många av dem.. inte som det här.. där allt finns kvar.. trägolvet, fönstren, glasverandan, kakelugnarna...

Ja vänner, vad hade ni gjort om ni varit i min sits? Vem hade ni valt??
/Anna (som hus- och bokbabbel till trots hoppas alla haft en skön påskhelg!!)

11 kommentarer:

rosenskära sa...

Hm, husdrömmar är väl härliga, de kostar ju inget! Men om jag har förstått dig rätt så går ni i hustankar på riktigt och då spelar väl inte en mil hit eller dit någon roll?!

Kram/L

Domus Dulcis Domus sa...

Jag känner precis igen mig i det du berättar, detsamma gjorde jag när vi letade hus. Jag kanske inte var lika seriös i mitt inredande då men ändå...
Någon sa till mig då att ett hus kan du oftast fixa till så som du vill ha det. Läget kan du dock aldrig göra något åt!?
Men visst jag håller med dig 1 mil vad är det? Viktigast i ditt liv är väl trots allt kärleken, så ni får nog försöka att enas om någon bra lösning. Försök sedan titta på hus som ligger rätt till, så slipper du bli besviken. Lycka till! Är mycket nyfiken på vad ni kan ha hittat.. Kram Ulrika

me and alice sa...

Jag hade valt huset!!! *fniss* skojade bara... Fast en mil kan väl inte göra så stor skillnad. Jag flyttade 30 mil...
JA den boken är allt bra härlig!!
Jag brukar gå in på hemnet och drömma mig bort i olika gamla härliga hus!!! Där kan man fantisera fritt, billigt är det också!!*fniss*
HA en bra fortsatt vecka!
Kram Susanne

Vita ljuva tankar sa...

Hihihi...det är som att läsa om mig själv ;) Vi är lika du och jag när det gäller husvisningar, det tråkiga är ju att man ofta blir besviken när inte drömmen slår in denna gången heller.

Sambo, hus, sambo, hus...svårt val hörrdu ;) Men hallå, en mil är ju ingenting! Släpa med honom dit så kanske han blir lika kär i huset han med.

Kram Linda

Grodmamman sa...

Är likadan! Har dock inte sett så många olika hus, men de jag varit på visning på har jag redan inrett när vi kommer hem!:)
Här blev valet sambon!:) Vi valde samma område, men jag hade inte valt detta huset utan en fristående villa om jag valt själv. Fast nu trivs jag och skulle inte vilja flytta, men som sagt 1 mil är ju ingenting!:)
Kram

lottens vita och gröna sa...

oj då här var det husgrubbel, jag vet sånt är både ljuvligt och härligt och gnagande! hoppas såklart att du och din man hittar ert hus!!! ha det gott goa anna!

varmkram lotten

Eikkala sa...

Huset... ha ha.. kanske inte ändå. Visst är det härligt att drömma bort sig en stund. Brukar smygläsa annonser om hus, kanske för att drömma bort mig en stund. Vem skulle inte vilja ha en vit herrgård *fniss* kram sari

Vit som snö sa...

Berätta för din man att det finns män som lider av en fru som försöker övertala dom att flytta från Norrland till Blekinge eller Skåne! Fniss, det går "sådär", han är inte helt stenhård nej-sägare!
Så lite blinkeliblink o gullegull så kanske du får honom på din sida till slut. Jag menar, 1 mil...det cyklar du ju på nolltid!
Lycka till!
Kram Cilla

Jenny sa...

Å Anna! Jag kan verkligen förstå hur du känner dig! Det är inte ett lätt beslut men mitt råd är ändå att gå på magkänslan. Den brukar ha rätt svar. Är det hus som jag tror så förstår jag verkligen att du vill ta dig en extra funderare. Vad söt du är som klappar på boken *fnissar gott* Stor BAMSEKRAM till dig!

Jenny-jennyshemochharmoni.blogg.se

MiaMaria sa...

Hej Anna!


Låter härligt tycker jag att drömma sig bort i huset och möblera...och låter som ett härligt gammalt hus som man bara inte kan låta bli att älska trots att det finns en massa att göra.....härligt!!!

HA´det så gott!
MiaMaria

envilsenloppa sa...

Ja jag vet hur det är !!
När vi letade hus för ett år sedan , var det vi hamnade i inte ens med i någons dröm , inte alls min typ av hus . Men vi visste var vi ville bo och då var det här huset det mest lämpade och drömhuset har fortfarade inte visat sig . Man får nog göra det till sitt drömhus även om det betyder göra om från grunden . För det är lättare än att hitta sitt livs kärlek en gång till !

Hoppas klubban smakade !
Kramar!