tisdag 24 februari 2015

Farväl



Idag tog vi farväl av min älskade mormor. Det var vackert, min syster och min kusin sjöng och spelade så fint. Jag kände mig väldigt samlad när vi kom in i kyrkan. Inte alls nära till gråt. Tänkte att jag kanske redan fått utlopp för den värsta sorgen, tårarna kanske inte behöver rinna, jag kanske kan se det fina med den här stunden istället.. Men det dröjde inte länge förrän jag brast, min kusin sjöng och spelade "håll mitt hjärta" av Björn Skifs, prästen var så bra, psalmerna var helt rätt, min syster sjöng och spelade "angel" av Sarah maclachlan och "My heart Will go on" av Celine Dion. När hon sjöng den sista versen på den sista sången innan ceremonin var över strömmade helt plötsligt solljuset in i kyrkan från den regntunga och grå himlen, det var det enda solljuset vi såg idag, det var precis som om mormor ville säga "tack".. 

Efter en begravning är jag helt tom på energi. Idag var inget undantag. 


Inte nog med att mormor fick lida i tre år av sin cancer, förra veckan fick min kusin besked att hennes yngsta dotter fått samma diagnos. Jag hatar denna sjukdom! 

I wish cancer could get cancer and die.. 

Kram Anna 


måndag 16 februari 2015

1 år!


Hej!
I helgen har vi firat lillebror som fyllt 1 år! Tänk vad fort det gått, det känns som igår han kom till oss.
Jag bakade en tårta och vi bjöd mor- och farföräldrarna på lite födelsedagsfika i lördags. Till helgen fyller storasyster och då blir det mer kalasande.

Hoppas ni har det bra?
Kram från en nostalgisk mamma

söndag 8 februari 2015

Livet


Hej på er! 
Ursäkta stiltjen som varit här. Jag förlorade min älskade mormor i förra veckan. Trots att hon hade en cancer-diagnos och vi visste att den här dagen skulle komma blev det hastigt och oförberett, hela familjen är i chock och sorg. Jag har varit själv med barnen då mannen varit bortrest ons-sön. Vi har gått promenader, busat i snön, byggt snögubbe, umgåtts med vänner och bara varit. Lugn harmonisk och ibland sorglig musik har strömmat ur högtalarna och många tårar har fällts. Trots att jag är så glad att jag hann träffa henne i måndags när hon var pigg, och tacksam för att hon fick avsluta detta lidande känner jag en stor tomhet, hon har alltid stått mig så nära. 

Livets gång. Glädje och sorg. Minnen. Tårar. Skratt. I en salig röra. Livet helt enkelt.
Ta hand om varandra. 

Kram Anna